Balladen om Nisse Karlsson (Coward of the County)

Alla sa han var den allra fegaste i trakten

Och han gjorde inget för att få nån att tänka om

Han hette Nisse Karlsson men kallades för fegis

Men nånting sa mig alltid et var snett nånstans, liksom

Han var bara tio år när hans farsa dog på kåken

Jag tog hand om Nisse för han var min brorsas son

Jag minns ännu de sista ord som bror min sa till grabben

Pojk, mitt liv är över och nu drar jag härifrån

Och lova mig, pojk, att du inte gör som jag

Dra dig undan trubbel om du kan

Ingen kallas feg som vänder andra kinden till

Hoppas du är gammal nog att se

Du behöver inte slåss för att va man

Det finns alltid nån för alla och Nisses liv var Sonja

I hennes famn fanns inga krav på att va karlakarl

En dag när Nisse jobba kom Dahlbergs grabbar över

Och de slog runt med Sonja ett par gånger var

Nisse oppna dörr'n, såg sin Sonja hejdlöst gråta

Han kände att han nått den punkt där han fått vad han tål

Han sträckte sig mot chiffonjén, tog tag i pappans foto

Han höll det tätt intill sitt bröst och hans blick blev hård som stål och pappan sa:

Lova mig, pojk, att du inte gör som jag

Dra dig undan trubbel om du kan

Ingen kallas feg som vänder andra kinden till

Hoppas du är gammal nog att se

Du behöver inte slåss för att va man

Dahlbergs grabbar skrattade när han kom in på fiket

Och en av dem flög upp och ställde sig i vägen för'n

När Nisse vände om så skrek de: "Titta, fegis sticker!"

Men man kunde hört en nål falla när Nisse stanna till och låste dörr'n

Tjugo års förnedring var lagrat i hans minne

Han höll ingenting tillbaka, han slogs för livets skull

När Nisse lämna fiket, då var Dahlbergs grabbar sövda

Han sa: "Här är en för Sonja" när den siste av dem föll, och jag hörde honom säga:

Jag lova dig far att inte göra vad du gjort

Jag har gjort vad jag har kunnat, men ibland

Så är det svårt att bara vända andra kinden till

Pappa, jag tror nog att du förstår

Ibland får man slåss för att va man