Vårarna som försvann

Vårens tid glädjens tid

Den vill jag bejaka

Men dess milda stråk av sorg

Får mig ofta att se tillbaka

Vad är det som fattas mig

Som om våren bar på all min längtan

Utan att ge mig ett svar

Utanför i min park

Ser jag barnen gunga

Skratt och stoj

Och något mer

Jag kan tycka jag hör nån sjunga

Rösten spröd en återklang

Som om våren lekte med min längtan

Utan att ge mig ett svar

Känslan av förlust som våren väcker i mig går

Som en suck ur hjärtats djup dit orden inte når

Drar förbi som dunkla skyar inuti

Allt jag hade velat göra men som jag aldrig hann

Och vårarna som försvann

Vårens vind blåser frisk

Genom öppet fönster

Som om den vill hindra mig

Från att fastna i gamla mönster

Men den tycks på samma gång

Bära budskap om förgängligheten

Hos allt som sjuder av liv

Känslan av förlust som våren väcker i mig går

Som en suck ur hjärtats djup dit orden inte når

Drar förbi som dunkla skyar inuti

Allt jag hade velat göra men som jag aldrig hann

Och vårarna som försvann