Elige una pista para reproducir
(Ooh)
Ey, ey
Ah
Det känns som två liv
Olika månader, timmar och årstid
Mina ögon fokuserar när jag står still
På slutstationen var det lådbil och gårdskrig
Unga själar passionerade uttryck
Stigbergsparken, halvtaskig rusdryck
Vi var mäktiga, enorma rakt igenom
Idag inte samma form när jag ser dem
Klädda som sjömän, knappast sett havet
Inga matroser, men de har svarvat skalet
Tappat manus och fått fel på kompassen
Snygg fasad, men de har kastat lasten
På utsidan är det glitter och diskotek
Innanför finns en bitter verklighet
Ah, som en perrong utan mänsklighet
Vi går förbi som vi inte ser
Du vet jag har vänner i Barnängens ängar
Längst ner på gatan, vi satt på 46:an
Du vet jag har vänner som fortfarande väntar
På den där bussen, där vid Barnängens ängar
(Ooh)
Ute på gatan, trafiken är monoton
Höga frekvenser, ingenting inifrån
Någon är E:ad, dopade adjektiv
Kemiska preparat, loopat Stesolid
Cognac, viagra, tabletterna får tala
Baksmällan knackar på, påminner om vardag
Orkestrerat, ytligt och konstlat
Allt har skenat, ingenting har vi bromsat
Ah, som jag lever i ett hologram
Jag dyker djupt för att se vad som kommer fram
Rampljus, stjärnglans och bekräftelse
Tomhet, finns det någonting efter det?
Glaset är halvfullt, ser det som halvtomt
Skriker sig hes, kroniskt halsont
Genom en lins eller pennan som Martha Gellhorn
Stora ögonblick, nedslag, crescendon
Du vet jag har vänner i Barnängens ängar
Längst ner på gatan, vi satt på 46:an
Du vet jag har vänner som fortfarande väntar
På den där bussen, där vid Barnängens ängar
(Da-da-da-da, da-da-da-da-da-da) yeah
Där vid Barnängens ängar
Där vid Barnängens ängar
Ba' på 46:an
Ey (slutstationen)