Liten Kersti

Det bodde en bonde på Östervalla hed och den lilla

Döttrar det hade han och rara voro de

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Han hade fella fyra, han hade fella fem och den lilla

Liten Kersti hon var allra rarast utav dem

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Liten Kersti hon går sig åt skräddareby och den lilla

Och låter sig göra de riddarkläder ny

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Liten Kersti, hon går sig åt skomakareby och den lilla

Och låter sig göra de riddarstövlar ny

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Om dagen så rider hon de fålar på grön äng och den lilla

På natten så sover hon i hertigens säng

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Om dagen så rider hon de fålarna till vann och den lilla

På natten så sover hon på hertigens arm

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Vår stalledräng har blivit så underligen tjock och den lilla

Så han kan inte kliva i sadelen opp

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Vår stalledräng har blivit så underligen fet och den lilla

Så han kan inte rida när solen skiner het

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

När drottningen in genom stalldörren steg och den lilla

Liten Kersti, hon bort under stallkrubban smög

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Hertigen, han breder ut kappan så blå på den lilla

Däruppå föder hon de sönerna två

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Frökner och prinsessor, de gräto uti harm och den lilla

Ty liten Kersti sover uppå unge kungens arm

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom

Frökner och prinsessa, de gräto uti flod och den lilla

För det han sig en bondedoter tog

I vånn stall har hon tjänt uti lönndom