Текст песни
Sätt er kära barn, låt mig låna en minut
Jag ska berätta en historia om hur livet var förut
Ni kommer inte tro mig men det jag säger är sant
Förr fanns en elak häxa som vi kallade flortant
Och storpotäten rövade bort min granne
Det hände faktiskt när han satt och kollade på clownen manne
Och i kiosken på gatan jobbade en surmulen man
Vi fick peka på godiset och sen plockade han
Och vi hade två kanaler att välja på
Testbild på ettan och balett på TV 2
Linus på linjen var det enda som var tecknat
Och efter klockan tio blev rutan becksvart
Man gick fram till TVn om man ville byta kanal
Fanns ingen fjärkontroll så man hade inget val
Vid repris blinkade R så alla insåg fakta
För folk kunde tro att det hände igen fast sakta
Men hur blir det med refrängen då?
Inte fan vet jag, inte fan vet jag, inte fan vet jag!
Ska vi inte ha nån refräng?
Nej, nej! Skit i den, skit i den, vi spelar in den sen!
Men hur blir det med refrängen då?
Inte fan vet jag, inte fan vet jag, inte fan vet jag!
Ska vi inte ha nån refräng?
Nej, nej! Skit i den, skit i den, vi spelar in den sen!
Mobiltelefoner det hade ingen då
Så hade man gått ut var man omöjlig att nå
Och skulle man ringa nån gick fingarna gå ur led
För luren hade inga knappar utan en grej som man vred
Det var på dem tiden man hyrde moviebox
Och på alla grabbars väggar satt Samantha Fox
De fanns en färglad kub som alla vred och vände på
Och om man löste dess mysterium, ja va hände då?
Min första dator hade 64 KB
Man surfade på vatten, och så var det med det
Dataspelen laddades in från kassett
Det tog en tjugofem minuter om allting gick rätt
Och förr i tiden fanns inte e-post brev
Man hade papper och nåt som kallas penna när man skrev
Nu känns det som att jag är en riktigt gammal man
Och jag tror det knappt sjäv men hela historien är sann
Men hur blir det med refrängen då?
Inte fan vet jag, inte fan vet jag, inte fan vet jag!