Du är ånga

Du säger: "När ni var små, säg vilka droger tog ni då?"

När vi var små så sköt vi kåda, bark och stål

Och hjärnan blev mjuk av luthersk ångest inför Gud

Och så blev jag sjuk och blev den skugga du ser nu

Men när natten var ljus

I vårt sextiotalshus

Så var vi långt, långt, långt härifrån

I vår dröm om att fly till någonting nytt

Jag är född i en tid precis när dammet lagt sig ner

En meningslös tid, exakt en tusendel försent

Och visst bor det ett skrik någonstans i ditt lugna, tysta liv

En vild fantasi som dränks i lådvinsnostalgi

Men när natten är ljus

I ditt sjuttiotalshus

Och du är ånga, spår av ett moln

I en dröm om att fly till någonting nytt

Och du håller så hårt och när längtan blir svår

Så är jag din, din, din att ta med

Att ta ut, att ta in i någonting nytt

Och när natten är ljus

I vårt åttiotalshus

Så är vi långt, långt, långt härifrån

I vår dröm om att fly till någonting nytt

Och vi håller för hårt

Men den här drömmen är vår

Och du är min, min, min att ta med, att ta ut

På en jakt efter tiden som flytt