Текст пісні
Ur de djupaste djupen jag kämpat mig hit
Se, jag kom från de eländas ort
Och vad undrar du då att min hjässa är vit
När en sådan vandring jag gjort?
Och vad undrar du väl att den skälver, min röst?
Det var annat i visornas år
Jag har levat ändå, vare detta min tröst
När att glömma jag äntligen går
Den skall sluta att stappla, min styvnade fot
Och mitt hjärta ska sluta att slå
På min grav skola vildmarkens blommor slå rot
Medan dagarna komma och gå
Och vad undrar du väl att den skälver, min röst?
Det var annat i visornas år
Jag har levat ändå, vare detta min tröst
När att glömma jag äntligen går
Jag har levat ändå, vare detta min tröst
När att glömma jag äntligen går
Kolvaktarens visor (1915)